Posts

Att växa upp med Sonja

Image
Gammal kärlek rostar aldrig. En lite annorlunda kärlekssaga om två unga människor. Vi möttes när jag kom till fars sommarstuga 1944. Jag var fyra, Sonja sju. Torpet var del av Kämpamåla by, två lantbruk med varsitt torp. Vårt torp. Det ena var övergivet och förfallet. Det andra torpet, vårt torp, var vid god vigör, Falu rödfärg rött med vita knutar. Det bode bara ett barn nära vår ålder i närheten, Solveig. Hon och jag var lika gamla.  Mer om henne senare. Kriget var I full sving och mycket var ransonerat, bensin inkluderad, förstås. Vid vårt första besök så anlände vi med gengastaxi, alla 35 km från Karlshamn. Gengastaxi i Karlshamn 1944. Det måste ha kostat mycket för vi cyklade flera gånger. Ibland tog vi bussen till Gäddeviksås, flera kilometer från Kämpamåla. Den sista biten var med gengastaxi. Marie-Louise, min lillasyster, satt framtill på mors cycel. Jag satt där bak på fars. Han jobbade hårt och baksidan av hans skjorta blev blöt av sve...

1940 - 55 Att växa upp i Karlshamn

Image
Karlshamn sett ur en gosses ögon. Jag är en Karlshamnare, född i maj 1940, fast inte i Karlshamn. Världspolitiken ändrade min födelseplats. Tyskland hade just invaderat Danmark och Norge, var Sverige näst? Alla havande kvinnor blev evakuerade den månaden. Min mor reste till min fars kusin i Jönköping. Det är varför jag som Karlshamnspojke är född i Småland, lite udda, tror jag, omgiven av så många lokalfödda människor. Bengt f. 1940, Marie-Louise f. 1942 + 2002 Min syster. som var två yngre, var född “på riktigt” på Karlshamns lasarett, numera poliskontor. Vi bodde i min fars tjänstelägenhet på tredje våningen av rådhuset, i en stor lägenhet med balkong mot Drottninggatan, allt för länge sedan ombyggt till kontor, utan balkong. Utsikt från rådhuset, Drottninggatan norrut Jag tror at staden var lugn under mina första år, medan världen var i fullt krig. Far tog mig på promenader i hamnen där jag fick lära om hur svårt det var att få kopra till oljefabriken ...